GLASÖGON
Ni som känner mig sen barndommen vet hur jag har fått lov att bära glasögon under mina första levnadsår. Mitt första par fick jag när jag var 2 år. På den tiden kunde jag inte riktigt verbalt förmedla mina åsikter som idag och fick ett par med frostat glas på mitt friska öga. Detta betyde alltså att jag inte såg någonting, förutom lite suddiga konturer. Jag slet alltid av mig dem men mina föräldrar satte tillbaka dem. En dag måste jag ha tröttnat rejält, för jag grävde ner dem i sandlådan på dagis. På 80-talet var inte glasögonen speciellt snygga heller, mina andra par utan frostat glas var rosa och stora som hus.
Nu har jag ju börjat se så himla dåligt på ögat så jag har gått runt och kisat i en vecka. Rätt jobbigt. En snäll själ påpekade bussigt -du ser ut som du alltid är kissnödig!
Imorgon ska jag till ögonläkaren och hoppas få hjälp så jag inte behöver gå runt och se kissnödig ut nå mer!
Nu har jag ju börjat se så himla dåligt på ögat så jag har gått runt och kisat i en vecka. Rätt jobbigt. En snäll själ påpekade bussigt -du ser ut som du alltid är kissnödig!
Imorgon ska jag till ögonläkaren och hoppas få hjälp så jag inte behöver gå runt och se kissnödig ut nå mer!
Kommentarer
Trackback
