Landstingets ädla tjänare...

Natten på sjukhuset är lugn och stillsam. Lite pyssel men mest sovande patienter. Ute är det mörkt och kallt. Det är juli men det känns mer som september. Vi är tre personer som arbetar och det känns lite som vi tre mot världen. Händer det något så är det vi tre som ska fixa det. En skrämmande känsla samtidigt som man rätar på ryggen. Växer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0